Alvar Aalto
Alvar Aalto, den finska arkitekten och möbeldesignern vars namn nämns i samma anda som de största genom tiderna. En klassiskt skolad modernist som skapade sin egen genre av funktionalistisk och empatisk arkitektur vilken kom att influera samtida såväl efterföljande generationer av arkitekter. Även om Aalto var en skicklig möbeldesigner, målare och konstnär så beskrev han sig aldrig som sådan. Istället såg han det som att det är detaljerna som utgör helheten. Likt grenar på stammen som var arkitektur.
Alvar Aalto föddes år 1898 i finska Österbotten, son till finsktalande Johan Henrik Aalto och svensktalande Selma Mathilda Hackstedt. Studierna vid Helsingfors Tekniska Högskola avbröts när finska inbördeskriget bröt ut och Aalto tog upp vapen för den vita armén. Efter den vita konservativa sidan, med stöd från Tyskland och Sverige, gick vinnande ur konflikten med de röda socialdemokraterna återvände Aalto och slutförde sin examen 1921 och grundade sin arkitektstudio kort därefter.
På Aaltos studio börjar Aino Marsio arbeta, en ung kvinnlig arkitekt också utbildad vid Helsingfors tekniska högskola. Sex månader senare gifter sig Alvar och Aino och inleder ett partnerskap som sträcker sig från hemmet till arbetsplatsen, ett kreativt samarbete som av många beskrevs som absolut jämställt. För sin tid hörde detta till det ovanliga och gav paret Aalto en unik särställning bland samtida arkitekter som säkerligen kom att influera efterkommande kreativa par såsom Charles & Ray Eames.
År 1929 deltar Alvar Aalto i en arkitekttävling och vinner uppdraget att rita Paimio Sanatorium, ett särskilt sjukhus för behandling av tuberkulos. Tre år senare står byggnaden klar och hyllas enhälligt både i Finland och internationellt. Byggnaden blir Aaltos stora genombrott och anses fortfarande vara ett av hans mest betydelsefulla verk. Det var också här som Aalto började hitta sin egna stil, präglad av en djup empati och ett sinne för detaljer.
Sanatoriet är ritat med patienten som utgångspunkt med målet att göra så att själva byggnaden bidrog i tillfrisknandeprocessen. Detaljer såsom tvättställ som inte plaskar för att undvika att störa andra patienter och synlinjer optimerade för en liggande position lägger Aalto stor vikt vid. All inredning ritas med samma målsättning, att se till patienternas bästa samtidigt som de uppfyller Aaltos höga krav på funktion och skönhet. Många av möblerna som ritades åt sanatoriet är fortfarande i produktion såsom Armchair 41 eller Paimio-fåtöljen som den också kallas, ofta hyllad som Aaltos främsta mästerverk.
För att kunna producera och sälja Aaltos möbeldesigner till allmänheten grundar Alvar och Aino Aalto år 1935 företaget Artek, en förkortning av "Art & technology", tillsammans med ytterligare två likasinnade unga idealister. En tidig framgång blev den nätta pallen Stool 60, ursprungligen ritad för biblioteket i Viborg.
Stool 60 var en del av den så kallade L-ben kollektionen vars gemensamma nämnare var just det stabila och lättmonterade underredet. Aalto, som länge framhållit idén om standardisering, utvecklade för Artek en patenterad metod för att böja trä som resulterade i en stabilitet som var jämförbar med stålkonstruktioner. Med en uppsättning standardkomponenter kunde Alvar Aalto sedan skapa över 50 olika produkter, alla sprungna från samma avskalade och skulpturala bas. I kollektionen finner man bland annat dagbädden 710 samt den ikoniska matstolen Chair 66.
Alvar Aalto var en nogrann arkitekt som ritade byggnader in på minsta detalj, självklart då även belysningen. För restaurangen Savoy ritade han lampan A330S, mer känd som Golden Bell. Lampan har en strömlinjeformad estetik och en skulptural silhuett som är lätt att uppskatta oavsett om den är tänd eller släckt. Hålen längs med den nedre kanten hjälper att sprida ljuset och skapar en varm atmosfär.
Det var också till Savoy-restaurangen som den kända glasvasen med samma namn skapades. Med sina böljande former blev den en omedelbar och bestående favorit hos allmänheten och produceras idag av Iittala.
År 1937 ges Aalto i uppdrag att rita den finska paviljongen vid världsutställningen i Paris vilket han gjorde med stor framgång. Utställningen innebär ett internationellt genombrott för Aalto och Artek vars möbler av böjträ ses som en frisk fläkt efter modernismens polerade stålrörskonstruktioner.
Det är också här i Paris som Aaltos kända tevagn, Tea trolley 900, för första gången visas upp. Den ikoniska möbeln inspirerades av brittisk te-kultur samt japanskt trähantverk som Aino och Aalto hade kommit i kontakt med genom sina resor. Tea trolley 900, tillsammans med dess föregångare Tea trolley 901, kom att bli ett av Alvar Aaltos mest igenkända verk och står som ett gott exempel på hans oöverträffade förmåga att förena organiska former med traditionella material.